Det bästa sparas ofta till sist och det här stället – Gardner Bay – är verkligen paradiset. Sand blir ofta för het att gå barfota i, men den här stranden består av finsmulade snäckor och koraller och håller sig sval hur mycket solen än skiner. Det kanske är därför sjölejonen trivs så bra med att ligga där i solgasset.
Mamma sjölejon håller ett halvt öga på sin lilla bebis.
Jag längtar tills vi får dra på oss cyklop och simfenor ute vid klipporna. Men först ska vi vandra längst stranden.
Fregattfågel.
Kan det bli vackrare? De får gärna glömma mig här och hämta upp mig en annan vecka. Härligare vatten får man leta efter.
Stor unge diar sin mamma.
En kvinna struntar i vandringen och passar på att njuta i vattenbrynet.
Sally lightfoot finns här också. Kommer att sakna dessa färgglada krabbor.
Det är en sak som jag inte har fått se ännu och som jag hade som största önskan inför resan – att få se en simmande leguan. Här sitter det faktiskt havsleguaner på stenarna, så kanske att drömmen blir uppfylld.
En översköljd leguan gills inte!
Kalle Kuling glider förbi.
Och så äntligen – en ödla slänger sig ner i vattnet.
Den simmar inte så långt, men ändå. Och jag får faktiskt se en som simmar längre, men då tittar jag i stället för att fotografera.
Fast bäst verkar de trivas på land där de kan gotta sig i den varma solen.
Latoxar. Det hade varit roligt att få ha leguaner och sjölejon omkring sig under snorklingen, men sådan tur har jag inte. Däremot får jag se en stor leopardål, mänger med sjögurkor och riktigt fina fiskar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar